Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit lobortis arcu enim urna adipiscing praesent velit viverra sit semper lorem eu cursus vel hendrerit elementum morbi curabitur etiam nibh justo, lorem aliquet donec sed sit mi dignissim at ante massa mattis.
Vitae congue eu consequat ac felis placerat vestibulum lectus mauris ultrices cursus sit amet dictum sit amet justo donec enim diam porttitor lacus luctus accumsan tortor posuere praesent tristique magna sit amet purus gravida quis blandit turpis.
At risus viverra adipiscing at in tellus integer feugiat nisl pretium fusce id velit ut tortor sagittis orci a scelerisque purus semper eget at lectus urna duis convallis. porta nibh venenatis cras sed felis eget neque laoreet suspendisse interdum consectetur libero id faucibus nisl donec pretium vulputate sapien nec sagittis aliquam nunc lobortis mattis aliquam faucibus purus in.
"Nisi quis eleifend quam adipiscing vitae aliquet bibendum enim facilisis gravida neque velit euismod in pellentesque massa placerat"
Eget lorem dolor sed viverra ipsum nunc aliquet bibendum felis donec et odio pellentesque diam volutpat commodo sed egestas aliquam sem fringilla ut morbi tincidunt augue interdum velit euismod eu tincidunt tortor aliquam nulla facilisi aenean sed adipiscing diam donec adipiscing ut lectus arcu bibendum at varius vel pharetra nibh venenatis cras sed felis eget.
Kryptografins historia börjar för tusentals år sedan. Långt innan vi i dag har otroligt kraftfulla datorer. Medan kryptografi verkade vara ett främmande begrepp för många, har kryptovalutans framväxt gjort att fler människor än någonsin vill förstå och lära sig om det.
I den här artikeln kommer vi att ge dig en kort historik över kryptografi, så att du får en grundläggande förståelse för vad det är, hur det har utvecklats över tid och fördelarna med att använda det i dagens kryptovaluta.
Nu sätter vi igång!
härstammar från det grekiska ordet kryptos, som betyder gömd. Prefixet krypto står för "gömd" eller "valv". Graphy - suffixet, betyder "skrift". Dess ursprung kan dateras till omkring 1900 f.Kr. Julius Cesar är dessutom ett av de första exemplen på att använda ett modernt chiffer för att förmedla viktiga meddelanden.
Kryptografi är en kommunikationsmetod som använder matematik för att skydda meddelanden och information som överförs från avsändare till mottagare.
Information eller meddelanden skrivs i en regeldefinierad kod eller förvrängs. När den avsedda mottagaren får koden, avkodas den för att avslöja det egentliga meddelandet.
Anledningen till detta är att ingen tredje part utan förtroende kan tyda meddelandet. På så sätt skyddas informationen och det säkerställs att endast betrodda parter och den avsedda mottagaren kan få tillgång till meddelandet.
Den mest historiska och grundläggande formen av kryptografi går tillbaka till omkring 1900 f.Kr. Det första exemplet på kryptografi upptäcktes i Khnumhotep II:s gamla egyptiska grav. Här använde konstnären/konstnärerna ovanliga hieroglyfiska symboler i stället för bilder som du förväntar dig att se. Detta tros dock inte vara ett kodat meddelande, utan snarare ett försök att använda mer värdiga symboler.
Om vi går 2800 år framåt i tiden kan du se den mest avancerade formen av manuell kryptografi och dess utfasning. Som du kanske har gissat utfördes manuell kryptografi av människor. Algoritmerna kunde alltså inte vara så långa eller komplicerade. Om de var det kunde meddelandet vara irrelevant när det avkodades.
Eftersom detta tillvägagångssätt var begränsat till vad en kodskrivare kunde avkoda, innebar det dock att det var lättare för opålitliga parter att knäcka koden.
Här är ett enkelt exempel på hur manuell kryptografi kan fungera med ett 2-skifteschiffer:
Alfabetet:
abcdefghijklmnopqrstuvwxyz
Chifferalfabetet:
cdefghijklmnopqrstuvwxyzab
Förstår du hur treskiftet fungerar? A blir C, B blir D och så vidare.
Det meddelande du fick:
vjg eqfg jcu dggp etcemgf
Det avkodade meddelandet:
koden har knäckts
Mellan de två världskrigen arbetade man mycket med att utveckla mer komplexa och svårare att knäcka typer av kryptografi. Det blev uppenbart att manuella metoder inte var tillräckligt snabba eller säkra. Därför vände man sig till tekniken i form av telefoner och telekommunikationssystem. Övergången till maskiner innebar att meddelanden kunde krypteras, skickas och dekrypteras mycket snabbare än traditionella manuella metoder. Dessutom var risken för mänskliga fel mindre.
De fungerade med hjälp av ett antal rotorer som anpassades manuellt. När man skrev ett meddelande skrev rotorerna ut ett krypterat meddelande. Varje dag byttes rotorerna ut till en annan kod, vilket gjorde det otroligt svårt att knäcka den.
Fram till slutet av andra världskriget användes kryptografi främst för militära ändamål. Den började dock få kommersiellt erkännande. Stora tekniska framsteg innebar att kryptografin blev mycket mer komplex och säker. År 2000 hade den chiffertext som en enskild anordning kunde arbeta med ökat med över 1 miljard gånger.
Nu är vi framme vid fasen med kryptografi som vi känner till den och hur den påverkar vårt dagliga liv. I informationsåldern har teknikens kraft och förmåga gått vidare. Nu har kryptografin spridit sina vingar långt bortom kodning och avkodning. Idag används den för digitala signaturer, autentisering, delade och distribuerade kryptografiska funktioner, blockkedjekryptografi och mycket mer.
Kryptografi med offentliga nycklar är bekant för kryptoentusiaster. Denna kryptografimetod använder ett par nycklar. I kryptovalutor är den offentliga nyckeln en sträng med 42 kryptografiska tecken - även känd som din plånboksadress. Den andra delen är den privata nyckeln. En privat nyckel ger dig som ägare av plånboken tillgång till de meddelanden (transaktioner) som har skickats till dig.
Kryptografi har funnits i tusentals år och spelade ursprungligen en mycket viktig roll i militära operationer. Det var inte förrän efter andra världskriget, när tekniken började utvecklas snabbt, som vi såg ett kommersiellt intresse.
I och med utvecklingen av persondatorer ökade intresset och behovet av kryptografi. Nu kan samhället inte fungera utan den. Det som började som en enkel avkodning av meddelanden driver nu det mesta av vår teknik och håller oss säkra när vi använder den.
Kryptovalutor och blockkedjor bygger på den komplexitet och säkerhet som kryptografi ger. I takt med att detta utvecklas ytterligare och teknikanvändningen ökar kommer kryptografin att få ännu större betydelse för samhällsutvecklingen.